Ur dagboken:

14-15 nov. Under dessa dagar har Kes Badima (församlingsprästen i Addis Abeba som förrättat Söderströms begravning.) och jag varit på resa med en av Basse-bilarna (?) från Lakamte till Addis Abeba. Resan gick bra och vi åkte utan att göra uppehåll under natten. – Genast vid vår ankomst fick vi reda på att flygplanet från Sverige skulle komma redan i morgon.

16 nov. Denna dag har varit en stor dag. En ny epok i vår missionshistoria har med den gått in.

Så gott som på minuten, efter den tid som för en vecka sén uppgavs från Stockholm som ankomsttid, landade Se-Baw på Addis Abeba flygfält. Efter landning ute på fältet kom planet så fint rullande fram till huvudentrén. Planet förde en helt ny flagg: Nordiska Missions Flyg. Först kom föraren, greve von Rosen, sedan hans tre besättning och sedan passagerarna ur planet. Bland de senare fanns, Stjärne, Ruth Perman m.fl. Tio av passagerarna voro norska missionärer för Madagaskar. De flesta av dessa fick bo hos oss på Entotto.

I ett brev skrivet några dagar senare uttrycker pappa sin fascination ändå tydligare:

Ja, i fredags kväll klockan 18.15 kom planet. Det var en stor och märkvärdig stund då det tog mark här på flygfältet i Addis. Det var ju ändå det första missionsflyget. Von Rosen hann just att landa innan mörkret föll på. Det kunde blivit svårt om det varit försenat fem minuter. Här är det mörkt och fältet saknar belysning. Men han sá efteråt att han skulle kunnat klara sig med sina strålkastare på planet…

Flaggan med orden Nordiskt Missions Flyg vajade så vackert på den ståtliga fågeln. På besättningsmännens bröst och på deras mössor läser vi samma ord som står just över jordklotet i vars mitt vi ser ett tydligt kors. Är det inte stort att detta underliga, men snabba fortskaffningsmedel får användas för spridandet av korsets budskap…

Planet startade ju från Malmö tidigt på morron och nog hann han ner till Kairo i Egypten på samma dag eller var det några få minuter in på nästa dag. Någon sådan flygning har inte förr skett. Det var ju roligt att det  första missionsflyget kunde slå detta rekord. De utresande åt alltså frukost i Malmö, middag i Aten och kvällsmat i Kairo. Men så håller de omkring 300 km i timmen. Med andra ord är det detsamma som att åka från Skåne till Stockholm på två timmar.

Något senare i november rapporteras om detta i Budbäraren. Denna bild prydde framsidan.

img205 (2)

Ur texten citerar jag:

Det hölls några tal strax innan flygplanet skulle starta. Även vår käre Per Stjärne talade. Det blev ett gripande vittnesbörd om Herren Kristus. Han uttryckte sin glädje över att flygplanet fördes av mänskligt talat den säkraste pilot som stod att uppbringa, men tillade han, den största tryggheten känna vi framför allt  därigenom att vi veta, att vi ha den store Lotsen ombord, vår Herre Jesus Kristus.

Upprymdheten blandas med sorg. Det är när Per Stjärne just ska börja sin resa tillbaka till Etiopien som han nås av budet att Erik Söderström dött.

När han kommit fram skriver Per S. euforiskt om flygningen i ett brev till Nils Dahlberg:

Du kan inte ana, vad landet tedde sig vackert ”så där från ovan”. Den sista sträckan före ankomsten till Addis fick jag det obeskrivliga nöjet att få sitta vid von Rosens sida i förarkabinen. Aldrig har jag sett Etiopien så storslaget vackert som vid solnedgången den kvällen!… Inte kan jag begripa hur kaptenen kunde orientera sig med den dåliga karta, han hade att tillgå. Nog tyckte jag, att jag kände igen Managasha-berget, men jag var långt ifrån säker. Från mulåsneryggen hade jag beundrat det stora kröningsberget, men här uppifrån såg det just ut bara som en liten kulle.

”Här rakt framför oss ligger Addis ska du se” sa von Rosen, och ett par minuter senare skymtade vi den evigt gröna staden. Vad jag kände i den stunden, det går inte att beskriva. Men att jag av hjärtat tackade Gud, som givit oss en så underbart god resa och fört oss lyckligt fram, det förstår Du.

Slutligen lite kuriosa ur biografin CARL GUSTAF von ROSEN av Ralph Herrmanns:

Stödd av ABA (AB Aerotransport) bildade domprost Rundblom ett flygbolag: Nordiskt Missionsflyg och köpte en utrangerad DC 3 från militärt restlager i Frankrike. Den var något ogudaktigt prydd med en vackert målad och starkt urringad blondin i en höstack och kallades HAYSTACK ANNIE. I Sverige fick den registreringsbokstäverna SE-APG, men fick inte heta Apostlagärningarna utan Ansgar.  Ansgar hann inte bli ombyggd till den första turen till Tannarive på Madagaskar, Carl Gustaf flög istället ABA:s utlånade SE-BAW Svanen.