19 april: Idag har Astrid och Gunnar Svensson fått en pojke. Vi har på nytt packat samman våra saker och är nu färdiga att fortsätta till Addis Abeba. Gud, välsigna sista delen av vår resa!

Efter två timmars mycket angenäm flygresa nådde vi Addis. Vi kände igen landskapet då vi nådde Lakamtevägen ute vid den konstgjorda sjön (Gefersa). Sista sträckan mot Addis var särskilt trevlig eftersom landet under oss var mycket vackert efter den sista månadens regn. Och rundturen över staden tyckte vi var mycket fin.

På flygfältet igenkände vi våra många vänner, som kommit ditut. Vi fick följa med Eknors och bor nu hos dem. Senare på kvällen kom alla från Entotto ner och vi åt middag med dem.

20 april: Vi känner oss så hemma här i landet igen. Allting är så naturligt för oss.

21 april: Det är så roligt att på nytt få vara hos våra vänner. Nu har vi börjat med uppköp.

22 april: Söndag med gudstjänst i den nya kyrkan. Den stora kyrkan blev alldeles fylld. Vad stort det är. Arne Hansson talade på amhariska. På kvällen hade jag gudstjänst på svenska.

Denna predikans manus har jag. När jag sökte upp den hittade jag ett manus till. Han har inte nämnt det i dagboken men han predikade i Asmara också. Nej, jag hittade inte bara ett utan en massa manus, nämligen alla manus från alla predikningar och anföranden under Sverige vistelsen. Här finns en hel del att botanisera bland. Inte så lätt att tyda dem eftersom det nästan genomgående är stolpar och inte utskrivna meningar. Tillbaka till dagboken:

23 april: Vi har fått flera brev från de våra i Sverige. Nu planerar vi att efter några dagar resa inåt landet.

Från denna dag har vi ett brev som mamma skrev till pappas släkt i Skåne. Där står det bl.a.:

Torsten är just nu ute och ordnar med papper som vi måste ha innan vi kan fara vidare. Här fick vi också nu bo hos våra vänner Eknors. Där uppe på vår missionsstation är det redan så många som bor. Stjärnes är ännu kvar här och så bor Anna-Greta Stjärne och Hanssons från Mendi, som är på väg hem till Sverige, också där uppe.

Lilla Eva hon är väldigt glad i mamma, och vill helst inte gå längre ifrån än att hon kan se mig. Men det är ju inte så underligt, det har ju varit så mycket nytt som mött henne gång på gång. Hon har också varit sjuk vid två tillfällen med feber och ont i magen. Nu är hon dock kry igen, Gud vore tack! Signe har klarat resan så väldigt bra. Hon har också varit så snäll och duktig.

Nu har Torsten kommit hem och vi har packat en hel del matvaror som är köpt för att vi ska klara oss över regntiden. Och nu ska Torsten ut igen och då måste han ha breven med sig och posta, för i morron går flyget med post.

Tillbaka till dagboken:

25 april: Tyvärr har vi inte våra respass klara, men vi har likväl allt klart för att fara imorron.