Detta som mamma skrev i ett brev när de var framme i Addis Abeba borde ha varit med i förra inlägget. Ni får det nu:

I port Said bodde vi hos två äldre missionärer. De är från England och förstod ju inte svenska. Därifrån skulle vi åka buss i 20 mil till Kairo och då gjorde de iordning matsäck åt oss. Vi hade två termosflaskor och i dem skulle vi få the. Men så var Signe ute i köket och pratade en lång historia och tanten förstod inget mer än ordet Choklad och det hade till följd att vi fick cacao i en av flaskorna till barnens stora stora glädje. Bussen vi for med var en svensk Volvo, det var ju ganska lustigt.

Det brevet avslutas med ”Hoppas att Ni fått breven som vi skrivit på resan” Eventuellt är det så att de inte fått t.ex. breven de skrev i Kairo. Jag har i alla fall inte något därifrån. Nu går färden vidare…

15 april: Vår nyinköpta väckarklocka stod på 4,40. Den hjälpte oss att komma på benen så att vi skulle kunna hinna med bussen från Trans World Airlines. Vi kom i tid till flygfältet och där gick allt bra.

Nu är vi framme i Asmara efter en god resa med det etiopiska planet. Det är så gott som uteslutande ökenområden vi åkt över. Dock har vi följt Röda Havet nästan hela tiden. Vi var nere i Port Sudan en liten stund, men där var det varmt. De tio sista minuterna före Asmara var det rätt gropigt. Det var mycket roligt att få se kamraterna här. Nu har vi haft en god eftermiddag och kväll tillsammans.

16 april: Jag har idag fått se Bellesa missionsstation. Mitt hjärta gråter inför den synen. Det är hemskt att se en övergiven plats. Där har det arbetats och gråtits. Vi räknade till femton gravar där vita vilar. Där på kyrkogården sjöng vi: ”O, må ingen bli tillbaka…”

En infödd sköter om en tvåklassig skola. Han är avlönad av missionen. Den tycks han sköta rätt bra. Han var inte hemma för tillfället. Gudstjänster hålles då och då i en rätt förfallen kyrksal. En av missionärsbostäderna var bra underhållen. Eva har ont i magen.

17 april: Vi har idag bl.a. besökt doktorinnan Winqvist och sett hennes lilla stuga där hon arbetar med litteratur. Nu har hon hela bibeln på tigrinja färdig för tryckning. Det är ett stort verk. Vi har också sett skolan, som de infödda själva leder. Det var god ordning överallt.

18 april: Det är billiga priser här i Asmara. Därför har vi köpt en del saker. Vi fick ett gott tillfälle att träffa de infödda kristna vid kvällsmötet i kyrkan. Många kom till mötet.

Bild ur Budbäraren. Asmara vid denna tid.