Ur mammas brev av den 3 okt.

I morron sänder vi post, och då skall vi väl försöka få iväg ett brev till de våra. Det är bara så svårt att sitta stilla, jämnt är det något som man skall se till eller ordna med.

Just nu kom Wolana och Paulos hem från torget, de hade köpt majskolvar, ägg, bananer och kardemumma. Signe är så förtjust i majs, när hon såg pojkarna komma nere i backen sprang hon och skrek ”botollo k, botollo k” det betyder min majs, min majs. Och när pojkarna skulle bära in säcken i förrådsrummet så storskrek hon, hon skulle ju ha dem. Ja hon är arbetsam, jag menar verksam, alldeles som sin pappa, och hon är så god vän med barnen, och med de vuxna också förresten. Idossa är hennes särskilde vän, han pratar med henne och så har han någon gång gett henne karameller. Ja vad jag skulle kunna berätta om henne, hon vet så väl att hon skall prata svenska till oss, men så fort hon vänder sig till de infödda så tar hon till galinja.

Nu kom Wolana och bar henne på axlarna, nog är det stora förutsättningar att hon skall bli bortskämd för alla efterföljer ju hennes önskningar.

Vi har den sista tiden fått en hel del nya barn, både små och stora. Det är väldigt roligt med dem många gånger, men också många bekymmer. För några veckor sedan fick vi sända iväg två pojkar, som inte var belåtna med maten. Det är ju inte riktigt på sin plats att de gång på gång klagar över att de inte blir mätta, när det väl knappast finns några ungar i Lakamte som får så ordentligt och regelbundet med mat som våra. Dessa båda hade en mor, och då var det ju bäst att de gick hem.

Vi har fått inte mindre än 16 st sedan jag kom hem från Addis. En pojke är son till en präst i den koptiska kyrkan. Pojken har en tid varit i missionens skola i Nedjo men där fick han inte vara ifred för fadern och andra präster. Så kom han hit och vi tycker så mycket om honom. Han är öppen för evangeliet, må han få utvecklas i rätt riktning.

Så gick ju två pojkar, Amosa och Wolana till Chankalla och kom åter med en riktigt svart hednapojke. Han är ju allt en riktig liten rackarunge förstås, men vi vill tro att också han kan bli en bra pojke. Han döptes för lite sedan. Som ni förstår är det blandning här.

Idag har käre evangelisten Gamada gått till Nedjo för att börja i kursen för präster. Jag tänker nog att det är lite tomt i hemmet i kväll. Hans hustru och fyra barn bor här strax intill. Och nu kommer Per snart bl.a. för denna prästkurs. Vår fine pojke Amosa har redan gått till skolan i Nedjo.

Idag har Hanssons och Ingrid Hellman startat sin resa från Nedjo. Vi väntar dem hit på lördag, så stannar de här 14 dar och sedan far de till Addis på konferensen. Undra just hur de har det i kväll? Här var just ett väldigt regn och åskväder. Vi hade ungdomarna här inne på bönemöte, och det slog på plåttaket så vi hörde då inte varandra, men vi vill så gärna tro att bönen steg upp till Gud.

Vi mår Gud vare tack, så bra allihopa. Lilla Eva är så snäll och duktig. Vill mamma be Carl tá av våra pengar och göra en sparbanksbok för Eva och sätta in 50 kr. Hon fick det på sin dopdag, och nu har vi använt dem här, för vi hade behov av dem.