4 okt. Aréns vände idag tillbaka till Addis Abeba.

5 okt. Vår skola har pågått några dagar. Vi har fem klasser och fullt i alla. Många, många barn har fått vända hem igen – besvikna. Gamada säger att barnen i byarna här intill gråter på grund av att de ej får komma till skolan.

7 okt. Barnen förföljer oss utan uppehåll med sina förfrågningar att få komma till vår skola. Jag var ständigt förfölj på vägen hem från torget idag av två bröder.

Och det är denna dag som mamma skrev brevet till Thyra som också handlar till stor del om skolan:

Nu har vi skolan igång och det är ingen brist på elever. Detta folk har vaknat upp och vill lära nu. O att de finge lära det rätta. Vi har över 80 elever, och om vi hade plats kunde vi säkert ha 100. De flesta är nybörjare, men en del kan ju läsa. Och jag skall säga det är ingen liten konst att lära sig alla dessa bokstäver. Du förstår att det kan bli tungt ibland, ja det är visst och sant. Besvikelserna är många här som hemma i ungdomsarbetet. Och här har de så liten kunskap. O så lite de vet om det kristna livet och sanningarna.

Vi har just fått pojkarnas hus färdigt, och under byggandet har skaran ökat så pass, så för att få var sin sovplats åt dem måste vi bygga våningssängar. Det hade de ju aldrig sett, så det var ju något besynnerligt. Men nu har de plats och trevligt har de också. Den störste pojken har fått låna Torstens fickur och så sköter han ringningen till och från lektionerna och när det skall bli tystnad på kvällen. Han gör det exemplariskt och vi hoppas innerligt att han skall bli en god kristen man. Han ser ju upp till Torsten alldeles som till en far, och jag tror inte han vill göra emot det far har sagt.

En av Onesimus sonsöner, Daniel, du vet nog vem han är, han var kyrkovaktmästare när vi kom hit första gången. Han gick i tisdags till Nedjo för att gå på missionens seminarium där. Må Gud rikligt få välsigna den kära pojken. Han är i behov av förbön.

Ja, kära Thyra vi är tacksamma för att du vill komma ihåg oss i bön. Uppgiften är inte liten. Torsten håller just på att förbereda sig för morronbön med arbetarna och bibel timma med en av klasserna.

Just bland dessa arbetare upplever de dessa dagar en stor besvikelse men mer om det nästa vecka.