Troligtvis är det Arens som har haft med sig klänningarna som mamma skriver om i ett brev nästa vecka. Men det är troligtvis denna vecka som Signe har gått omkring med dem på. Det var så att Rubensons och Stina Ljungberg varit upp till Eritrea på sin semester, dit hade ett paket från Thyra Johansson i Nogersund i Blekinge som skulle till Signe i Nakamte kommit. Nu har det slutligen kommit fram och mamma skriver så här:

Du skull se hur fin vår lilla solstråle är i de fina klänningarna. Alldeles lagom är klänningarna, och så trevliga. Tack du kära, kära vän. Gud löne dig. Jag är så glad att det var så där präktigt bomullstyg, en klänning blir ju smutsig på dagen, och då är det så bra med sådant som blir lika vackert igen när det blir tvättat och struket. Tänk om du kunde få se vår lilla Signe, jag skickar Dig ett kort av henne och hennes vänner. Hon är inte så glad just det ögonblicket, men det gör ju inget.

Kanske var det detta kort som skickades. EPSON MFP image

Nu har hon lagt långbyxorna, för nu är det varmare. Allra mest skulle du tycka om att se henne när hon böjer knä och ber till Gud. O den lilla skatten! Inte blir det någon lång bön, men hon säger ”amen” så ordentligt som helst. Ja, det går inte att beskriva hur rar hon är, så tycker vi.

För övrigt skriver pappa om denna vecka i dagboken bara:

26 sept.  ”Talet om korset”, utifrån 1 Kor 1:18, var det ämne jag försökte tala om idag på gudstjänsten. Meskel-festen tager idag sin början.

27 sept. Idag på morron kom våra barn och undrade om vi inte skulle ha morronbön. Det är festdag idag därför var det lite oordning hos oss på morron. Det är gott gry i ungdomarna.