Väldigt mycket av det jag berättar om på denna blogg handlar ju om pappas arbete. Jag har ju t.o.m. en flik med rubriken Tusenkonstnären. Där räknar jag upp alla olika engagemang pappa hade. Men i detta skede verkar det som om han koncentrerar sig mer och mer på bokspridningen. Tydligen har Johan Hagner uppmuntrat honom till detta. Han uttrycker i brev sin glädje över detta:

Min huvuduppgift ska nu bli att sprida böcker. Det är Hagners mening. Och jag ska gärna gå in för det. Han är intresserad av att vi här på detta fält har det så bra med böcker. Så jag har hans goda stöd i detta.

Det är kanske, inspirerad av detta som han i Budbäraren skriver en artikel om tre Bokspridare i Nakamte trakten:

Det är möjligt att de inte själva riktigt vet vilken stor och välsignad uppgift de har. Men de tar den på fullaste allvar. Deras arbetsfält är stort även om det är begränsat till Lakamte. Var och en har fått sitt distrikt.

Den äldste av de tre är Gamada. Han är gift och försöker med sin goda hustrus hjälp fostra upp fem barn. Gamada har nu under flera månader varit vår privatelev. (Se 17:41b Torstens privata seminarist(er).) Och i måndags var den stora dagen inne för honom. Då fick han börja sin uppgift som evangelist. Så här efter hans första arbetsveckas slut ville vi bära fram honom inför er, kära missionsvänner. Han har redan läst Guds ord för en skara dyrt köpta själar. Särskilt glad är han för stunden han fick ha hos en gammal orkeslös man. Hans bokförråd har förnyats för varje dag. En dag sålde han böcker till ett värde av omkring 10 kronor. Med förra århundradets talesätt skulle väl Gamada kallas kolportör. Bed för Gamada!

EPSON MFP image

Men Kedane är också kolportör. Han har redan burit ut många evangeliedelar och andra böcker. Han har varit i vår tjänst i flera månader. Lakamte stad är hans distrikt. De gånger han gått vägarna fram och tillbaka är inte lätt räknade. Hans specialitet är att sälja i parti till de många affärsmän, som kommer till Gallaprovincens största stad för att göra sina uppköp. Kanske de antal böcker, som han sålt, snart får räknas i tusental. Denne kolportör är en juniorpojke på bortåt 16-18 år. Det är en fin juniorpojke, som bär omkring Guds ord i Lakamte. Han är också vår konfirmand. Nu får ni juniorer uppgiften att bedja för er kamrat, Kebede!

Den tredje, Walana, är inte enbart kolportör. Hans huvuduppgift är att vara kyrkovaktmästare. Men vid den stora torgdagen på torsdagen här i Lakamte är han vår ständige medhjälpare. Han har vid dessa tillfällen sagt mycket gott om böckerna till de undrande spekulanterna. Nu under torrtiden har han dessutom ännu en uppgift. Tidigt varje måndag går han till en plats som heter Bandire som ligger fem timmars väg härifrån. På det stora torget är han missionens ensamförsäljare av våra böcker. Oftast är det en glad Wolana, som återvänder på tisdagarna. Men i tisdags tog sorgen överhand. Han hade köpt fyra höns åt oss. Och på hemvägen råkade en av dem värpa. Ägget skulle han förstås bära hem också. Därför lade han det i portföljen tillsammans med resten av böckerna. Men det blev ”äggröra” av det. Men nu är portföljen rentvättad igen och hans glädje vände snart tillbaka. Wolana har knappt nått junioråldern än. Naturligtvis går han troget i söndagsskolan. Han är vår bäste pojke. Kanske det blir många pojkar och flickor hemma i Sverige som kommer att läsa detta. Därför uppmanar vi er att bedja till Gud för Wolana.

Med innerliga hälsningar. Era utsända sändebud. Elsa och Torsten Persson.