Nu lämnar vi väckelsen i Galla och återvänder till vardagen i Nakamte. I dagboken har vi notiser från de flesta dagarna i februari plus ett par brev att luta oss emot. Så här skrev pappa kortfattat i dagboken måndagen den 2 februari 1948:

Sedan fyra dagar tillbaka har vi haft glädjen att ha Johan Hagner och Gustav Arén här. De kom glada tillbaka efter en mycket lyckad resa i Wollega.

Mamma har lite mer information i ett brev som skrevs den 8/2:

Nu har Pastor Hagner kommit åter från det inre av Galla. Då stannade han här i 3½ dag. Det var förra söndagen och dagarna innan. O vad det var roligt att ha honom här. På söndagen hade vi nattvardsgång, högmässa och kyrkogårdsinvigning. Där inne i Galla är det helt enkelt underbara saker som sker, Gud gör under såsom på apostlarnas tid, allt för att Hans rike skall vinna segrar. Detta kommer Hagner att tala och skriva om, så jag ger mig inte in på det. Vill bara påminna om att vi längtar och väntar efter att också här få uppleva Guds verk i själarna. 

Tillbaka till dagboken och den 2 feb:

Lakamte-frågan har varit under behandlig. Nu ska Karin Söderstöm stanna här. Ruth följer med till Addis.

3/2: Nu undervisar Karin S.  också i skolan. Hon gav oss idag också den första lektionen i amhariska. – Vår Signe har ont i ögonen. Vi går nu med våra åsnor till Bandira-torget för att köpa säd. Då Wolana med de övriga två återvände idag hade han sålt böcker för bortåt 10 shilling. På torget och på gatorna i Lakamte säljer vi böcker varje dag.

4/2 Vår Signe har ont i sina ögon. Därför har vi varit hos doktorn med henne idag.      Vi har köpt en mjölkko med en liten kalv. Den lilla regntiden har kommit. Redan har det hunnit grönska åtskilligt. Vi har redan under detta första år fått goda skördar av teef, havre, vete, ärtor, bönor och peppar.

5/2 Det är torsdags kväll. Räkenskaperna är avklarade. Rätt många böcker såldes idag. De vanliga inköpen är gjorda. Skrivböcker rättade.

Han berättar också i dagboken om att detta hände:

Just då jag gick sluttningen upp mot torget observerade jag en stor folksamling på öppna platsen. Vidare lade jag märke till något som med jämna mellanrum höjdes över folkhopen. Det var hudflängning som pågick. Med ansiktet i den torra, dammiga jorden låg en fånge raklång och bunden med fyra långa rep i vars ytterändar fyra soldater drogo. En annan utdelade slagen som vart och en tillfogade den arme mannen ett nytt långt sår över hela ryggen. Det var ömkligt att se. Fem fick denna dag avtjäna liknande straff , 24-26 piskrapp. Då alla hade fått sina slag ställdes de  upp efter en man som bar landets flagga. Det gällde nu en marsch runt hela torget. Då och då gavs några nya slag. Ingen fick digna ner på vägen. Hemskt.