Jag vet inte om mina föräldrar uppmärksammade att det idag för 70 år sedan var två år sedan de kom till Etiopien. Se inlägg 15:18. Även om de inte gjorde det så ska vi uppmärksamma det och därmed sammanfatta dessa två år.

Vad har de varit med om under dessa två år?

Jag inbjuder er som följer med här i bloggen att komma med era kommentarer vad beträffar dessa deras två år i Etiopien. Jag börjar och eftersom jag har hittat fler bilder – bilder som borde ha varit med tidigare får de komma med nu.

Även om de varit i Etiopien i två år har de ännu inte flyttat in i den bostad där de ska bo i anslutning till sina arbetsuppgifter detta för att det har varit osäkert var de skulle ha sina arbetsuppgifter.

Innan de lämnade Sverige var de så inriktade på att de skulle placeras i Nedjo att de t.o.m. hade startat en insamling för upprustning av den missionsstationen. När de, på sin resa till Etiopien, kom så långt som till Kairo fick de besked om att mamma, som sjuksköterska, omedelbart behövdes vid sjukhuset i Nakamte.  De fick flyttar in dit utan någon som helst språkutbildning. Där fick mamma mycket att göra. Här en bild på två svenska sjuksköterskor vid Nakamte sjukhus: Syster Hilma och syster Elsa:

EPSON MFP image

Pappa blev frustrerad p.g.a. ovissheten och brist på uppgifter så han återvänder till Addis Abeba där han blir involverad i praktiska uppgifter. Det blir något som kommer att följa den praktiske ”TP” under alla år i Etiopien. Här framför den gamla missionärsbostaden på Entotto i Addis Abeba.

EPSON MFP image

Under 1946 var de i Addis Abeba där de var engagerade i språkstudier och praktiska uppgifter som uppköpare m.m. medan de fortfarande levde i ovisshet över vad som ska bli deras uppgift. Ett socialt arbete i Kejsare Haile Selassies regi var ett av alternativen som var aktuella. Det blir inget utav detta utan det beslutas att de ska återvända till Nakamte.

När de nu just har flyttat in dit så var det för mamma bara tredje gången hon färdas denna sträcka medan det för pappa var 19:e gången. Han har i olika sammanhang varit chaufför för personer och nu under 1947 har han redan varit i Nakamte två gånger för att börja ställa iordning bostaden de med tiden ska flytta in i.

Under 1946 har de blivit mycket nära vänner med bl.a. familjen Gebre Medhin och Aster som bodde på samma tomt som de i Addis Abeba. Det var nästan svårt att skiljas från Aster. Ett antal ungdomar har de också knutit an till. Dels är det Teferra som arbetar i deras kök men framför allt är det flickan Ganami  som de blivit som föräldrar åt. Men nu i februari 1947 har de fått sin efterlängtade dotter Signe. Hon kommer att få sina första år i livet i Nakamte och där bor de när lillasyster Eva drygt två år senare också föds. I Nakamte får mina föräldrar också återknyta kontakterna med vänner de hann få där de första månaderna men de får också många nya. Många av dessa är barn och ungdomar.

En sak till går inte att gå förbi. Redan tidigt kom pappa att engagera sig mycket för spridning av kristen litteratur. Han var själv ute på gator och torg och sålde böcker. Med tiden blir han också involverad i tryckning av litteratur. Detta engagemang kommer att följa pappa under alla år i Etiopien.