Ett nytt år och jag ämnar försöka fortsätta att hitta något att skriva om varje vecka. Detta år har jag ingen lång och i dagboken väl dokumenterad resa att skriva om. Inte heller en i Budbäraren väl dokumenterad visitation av missionsföreståndaren Nils Dahlberg att fylla upp med. Faktum är att det faktiskt bara är 20 sidor om 1947 i dagboken. Jag dristar mig åndå att fortsätta.
Den 7 januari 1947 skriver mina föräldrar brev till sina anhöriga. Jag har redan i 16:51b citerat ur det. Mamma avslutar brevet som ska till hennes släkt i Björsäter, Östergötland så här:
När jag nu läser igenom Torstens brev så ser jag att det är ett par saker jag måste få tillägga. I fredags, alltså den 3 januari kom Elsa och Arne Hansson hit för att vara här när Elsa får sin lilla som hon väntar i slutet av februari. Eftersom Hilma inte ville åta sig att hjälpa Elsa när stunden kommer, så måste de resa från Nedjo. Så tänkte de nog stanna i Lakamte, men av flera anledningar tyckte vi alla här att de borde komma hit. Nu bor de i vårt gästrum, fru Cohen och barnen i sängkammaren och vi i packrummet. Det går så bra, våra pojkar är så snälla och duktiga. Hanssons har en med sig så nu är de tre.
Ett år tidigare hade pappa i ett brev skickat med denna skiss på deras bostad i Addis Abeba. Rummet till vänster har under året blivit packrum och nu tydligen sängkammare för mina föräldrar.
Om Hansons resa upp till Addis Abeba, delvis på mulåsnerygg, kan ni läsa i dottern Monica Lindbergs bok: Också mitt Afrika på sidorna 29 och 30.
Mamma fortsätter i tillägget. Ja, detta inlägg jag citerar ur kan faktiskt var en bild på tanken bakom denna blogg – nämligen att försöka förmedla lite ”tillägg”. Att jag ska hitta information som kanske inte annars är så känt och via denna blogg förmedla det till er som är intresserade att följa med och se hur det var för Elsa och Torsten Persson för 70 år sedan som nya missionärer i Etiopien. Det som jag skriver med fetstil är direkt citat ur brev, dagbok m.m. Så här skriver mamma vidare i brevet:
Idag har alla barn från regeringens skolor varit och hälsat på Kejsaren. De fick alla en stor vetebulle och en slipover som julgåva. Att det var högtidligt för vår Gannami det är då säkert.
Gärna skulle jag vilja berätta allt vad vi fick i julgåva, men det kan jag inte. Det allra mesta var ju till den lille som inte finns ännu (???). Så fick vi mycket strumpor, flera tyger till nattskjortor, en trevlig ljusstake för 3 ljus från mostrarna i Höör. Ja, vi var alldeles överväldigade av alla gåvor.
§
Paul Tack för att du fortsätter skriva för det är verkligen intressant. För att vara säker frågar jag om huset (skissen nedan) stod/står på 5-kilokyrkans område? Tidigare bild med bil som stod framför huset var väl till öster om kyrkan som byggdes 1956 – nu söndagsskola. Är det det huset eller jag tycks minnas att du sagt 2005 att ni bodde väster om kyrkan där man nu har kyrkkaffen. God fortsättning, Gerry
GillaGilla
Hej Gerry. Tack för din uppmuntran och dina frågor.
Bilden med huset med en bil framför fanns med i 15:43a (oktober 2015). Det huset är inte från tomten vid amestkilo utan från Entotto. Ungefär där kyrkan är där nu stod denna skolbyggnad.
Huset som pappa har ritat en skiss på är huset öster om kyrkan (amestkilo). Bilder på det huset från både då och nu hade jag med i 15:51 (december 2015). Jag vet inte om det är söndagsskolanslokaler nu. Mina föräldrar bodde där 1946. När du kollar skissen ska du tänka dig att du står bakom huset. Dörrarna på framsidan är längst upp.
Senare 1953 -1959 bodde vi (inklusive mig) i ett mindre hus väster om kyrkan just innanför grinden. Det huset är rivet.
Slutligen den ”nya” kyrkan byggdes inte så sent som 1956 utan redan på slutet av 40-talet. Vi kommer med tiden till detta bygge och jag är döpt i den 1953. Det kan möjligen vare -56 etiopisk tideräkning.
God fortsättning på det nya året.
Paul
GillaGilla
Hej! Nu har jag faktiskt läst i kapp och är inte 70 år och 4 månader efter som jag var ett tag utan bara 70 år. 🙂 Jag har några frågor…
Först familjen Cohen. Förstod jag det rätt med att resan som gjorde till Nakamte i december med dem var det bara någon typ av rekognitionsresa (stavas det så?) eftersom alla nu är tillbaka i Addis?
Packrummet. För ett tag sedan skrev du om att det hade börjat användas till något annat men jag kom inte ihåg vad eller i vilket inlägg du skrev om det. Kan du fräsha upp mitt minne?
Tips till nästa inlägg: Dahlberg, visst skulle han återvända till Addis till trettonhelgen? Det kan du ju skriva om. Har du föresten läst i hans bok ”Dagar av nåd” om det står något där om resan? Jag har den om du är intresserad. Jag kunde inte låta bli att kolla i den med en gång. Han skriver inget särskilt om återbesöket under trettondagen men han berättar att när han återkommer 1952 så han prästvigde 5 personer i Nedjo med den svenska ärkebiskopens goda minne. Spännande, men det kanske du skriver mer om 2022.
GillaGilla
Kul att du kommit fatt. (Att man måste bli sjuk för det?!) Ska försöka svara:
Cohen: Det var bara ett första besök och jag tror inte hela familjen var med utan bara Walter Cohen. Vi kommer att ha anledning att återvända till Cohen framöver.
Packrummet: Jag tror jag bara skrivit om det rummet i detta sista inlägg. Just under planen. Jag har ju nämnt något om huset i svar på kommentar 1 i samma/detta inlägg.
Dahlberg. Han skriver inte så mycket om denna visitation i memoarerna. Tycker du inte jag nämnt honom tillräckligt?? Det kommer något i nästa inlägg, men där kommer fram för allt ett tips om en predikan om Johannes döparen. Och det kommer om en stund. Men sen återkommer han igen i nästa i mitten av januari. Om jag skriver 2022 vet jag inte. Men finessen med denna blogg är att någon annan kan ta vid efter mig!!
GillaGilla
Ja, Dahlberg kom med även i nästa inlägg. Jag böra försökte ge dig ett tips.
JAg hittade föresten Packrummet. I 16:38 Skolbestyr så berättar du om några flickor som fick bo i det rummet.
GillaGilla
Det hade jag glömt.
GillaGilla