Nils Dahlberg hade tydligen tid att skriva mycket för Budbäraren under sin vistelse i Etiopien. I en artikel med rubriken ”Vardagsbilder från Addis Abeba” skrev han om sina upplevelser. Jag börjar med att citera honom när han presenterar missionärerna:

Morgonstund har guld i mun. Det gäller inte minst på missionsfältet. Och därför äro missionärerna i arbete, så snart solen går upp, för att under de svala morgontimmarna hinna med det mesta möjliga. Redan vid halvsjutiden samlas missionärerna till språklektion med Per Stjärne (den andre från höger på bilden nedan) som lärare. (Om detta gällde mina föräldrar som bodde några kilometer iväg vet jag inte. De har inte nämnt det i något jag läst.) Bättre undervisning kunna de näppeligen få, ty vännen Stjärne är ansedd som en av de bästa kännarna av amharinja – Etiopiens språk. När han läser det här, kommer han att slå ifrån sig med bägge händerna. Det hjälper inte, ingen ojävig person kan säga emot mig.

Efter frukost är det morgonbön i skolan, som lärarna tar i tur och ordning. Därefter börjar lektionerna…Skolans föreståndare är Manfred Lundgren (längst till vänster på bilden

) och nog har han att stå i. Med lugn och fasthet parad med stor kärlek har han helt vunnit sina pojkar. För närvarande har skolan ett hundratal elever, av vilka hälften är inackorderade här. Det stora problemet är icke att få elever, men att kunna taga emot så många som vilja komma. ”Ordinarie” lärare i skolan är Stina Ljungberg, (längst till höger) som här kommit på sin rätta plats och med arbetsglädje och stor iver ägnar sig åt uppgiften. Måtte hon ej slita ut sig i förtid. Alla de övriga missionärerna, församlingens präst och ett par etiopiska lärare undervisar också i skolan…

EPSON MFP image

EPSON MFP image

På denna bild som togs den 4 oktober 1946 saknas Aréns och Per-Olof Lundgren. I främre raden Nils Dahlberg med Karl-Erik Lundgren i handen. Vidare från artikeln:

Och allt det praktiska på en missionsstation! En ny hydda skall byggas, skolhemmet renoveras, nya bord och bänkar för skolan förfärdigas, uppköp göras för både stationen här och i Wallega. Här är Torsten Persson (längst till höger i bakre raden) till ovärderlig hjälp. Häromdagen var jag med honom till torget, där man kan köpa allt… Det var litet av varje vi behövde, och Torsten Persson klarade affärerna fint. Under språkstudierna och i väntan på en självständig uppgift har han det närmaste ansvaret för det praktiska arbetet…

img203 (2)

Det var någon gång under dessa veckor som Nils Dahlberg tog detta festliga kort. Jag använde bilden redan för ett år sedan. Se 15:45 b Torsten blir kolportör i Sirré

Det var en stor dag och en glädjens dag, när seminariet började. Det var en ringa begynnelse, blott sju elever, men knappast någon uppgift är större än den att utbilda infödda lärare, evangelister och präster, som kunna bära ansvar och övertaga självständigt arbete. Här är Gustav Arén och hans hustru en Guds gåva till oss och seminariet. Gud välsigne dem i den ansvarfulla gärningen!

I en stad som denna har missionen stor representationsskyldighet. Det är nödvändigt att visa gästfrihet både mot etiopier och svenskar, det blir till missionens fromma på många sätt. Att det medför arbete och kostnader är självklart. Här har fru Lundgren och fru Persson (damerna i bakre raden) sina givna uppgifter, såsom värdinnor på var sin station. Ofta har jag beundrat deras förmåga att klara vanskliga situationer. I de mest olämpliga ögonblick ha oväntade gäster kommit, men de ha ej kunnat förstå annat, än att de varit både väntade och välkomna.

Jag återkommer till denna artikel av Nils Dahlberg om två veckor, men då handlar det om Addis Abebas trafik.