Den 21 oktober skriver mamma i brevet jag började citera ur förra veckan, där de var ganska nedslagna, så här skriver hon kort och gått:

I eftermiddag ska Per och Nils Dahlberg till kejsaren.

Man kan undra om deras pessimism har något med att de inte kommit till kejsaren. De har ju ändå under nästan ett år gått och burit på en frågan runt ett arbete bland de fattiga i Addis Abeba som tydligen har sin upprinnelse hos kejsaren. Det har varit på gång att de skulle på audiens hos kejsaren men istället så har genomförandet av planerna förhalats av hans myndigheter. Detta är en parallell till  många av experternas situation. Tydligen var detta med de svenska experter också en kejsarens idé som kanske inte heller den var helt förankrad hos hans ministrar. Det är en för stor fråga att ta upp här men det är tydligt att fler av experterna har motsvarande byråkrati att kämpa med. Jag hade kunnat räkna upp flera namn men begränsar mig till fabrikör Erik Hägglund som nu i oktober 1946 ger upp och återvänder till Sverige efter bara några månader i landet.

Men Dahlberg är på audiens hos kejsaren. Dahlberg skriver en mycket lång artikel i Budbäraren (publicerad den 17 november 1946) som inte bara handlar om besöket utan som ger en varm och närgående skildring av kejsaren och hans liv. Här nöjer jag mig med att citera ur det som står om själva besöket. Så här skriver Nils Dahlberg:

Det slott, där besöket skulle ske, byggdes som bostad åt Svenska kronprinsen vid dennes besök i Etiopien. Det har sedan tillbyggts och förskönats och är nu kejsarens palats. Det är omgivet av en underbar trädgård, som just nu står i den fagraste grönska. Audiensrummet var praktfullt inrett. Sedan jag hälsat, håller jag mitt tal och tackar för den förståelse kejsaren alltid visat missionen. Jag talar om, hur svenskarna reagerat vid det italienska överfallet, och önskade honom till att såsom härskare vara tillbaka i ett fritt Etiopien. Vår strävan skulle alltfort vara att hjälpa kejsaren i hans viktiga uppgift att höja landet i religiös och socialt avseende.

Kejsaren tackade för de vänliga orden och yttrade bl.a. följande: Grunden för de goda och hjärtliga relationerna mellan Etiopien och Sverige är missionen och den utomordentliga gärning missionärerna utfört i vårt land. Det vi sett av deras osjälviska tjänst gör att vi ej kan annat än vörda dem och hålla av dem. När det italienska överfallet kom blev de utdrivna, enär de stodo på fiendens svarta lista. Jag vet, att vi under de tunga åren voro följda av Sveriges förböner och hjälp, och det var i första hand missionens folk, som kom ihåg oss. Ert folks sympati och vänlighet hör till det, som vi aldrig kan glömma. Er personligen kommer jag ihåg från ert föregående besök, och att ni sedan följt oss med kärlek och förbön har jag blivit underrättad om. Vad jag hittills gjort för att stödja missionen har jag gjort därför att jag visste, att jag därmed närmast och bäst tjänade mitt eget folk. Så är det idag min vilja, att på det sätt som står i min makt, stödja ert arbete.

EPSON MFP image

EPSON MFP image

Sedan vi därefter haft mer informellt och hjärtligt samtal…hälsade han mig hjärtligt välkommen åter både en och flera gånger.  Besöket var för mig en av mina rikaste upplevelser. Kejsaren stod där framför mig på en gång så majestätiskt värdig och enkel och okonstlad. Jag har knappast sett en man, som haft ett så gott och vackert leende…