Jag kommer ihåg hur pappa ofta, även under sina semester veckor, satt och skrev brev på sin skrivmaskin. Med tiden blev det ofta kopiebrev till flera mottagare samtidigt. Då satte han i sin bärbara skrivmaskin in fler tunna papper med karbonpapper emellan. Det var nästan alltid helt fullskrivna ark. När han någon gång skrev dåligt full ark så beklagade han det korta brevet.

Pappa började tydligen tidigt att skriva kopiebrev men 1946 var det, som jag förstår, två kopior en till pappas föräldrahem i Skoghus och det andra till mammas mor i Björsäter. Det var viktigt att hålla kontakt med dem där hemma. Och jag är tacksam att pappa skrev dessa långa innehållsrika brev, speciellt det som vi grävt ur nu i flera veckor. Men jag är också tacksam till dem som sparat detta och alla de andra.

Så här ”humoristiskt” börjar pappa brev som jag citerar så många gånger ur:

Våra kära anhöriga i Skoghus och Björsätet.

Nu har det hopat sig en hel liten hög av brev från Er. Hur ska vi kunna besvara alla dessa? Det blir väl bäst att börja här högst upp på arket. Och nog har vi åtskilligt som vi gärna vilja berätta om för Er. Det har varit så roligt med breven hemifrån. Några av dem sände Elsa till mig, då jag var på min resa inne i Wollega. Nu tackar vi av hela hjärtat för dem.

När han sedan berättat om resan och graviditeten så skriver han på sista sidan bl.a. följande:

Detta brev kan väl hinna till Birgers (äldste brodern) födelsedag den 14 juli. Vi gratulerar på det hjärtligaste. Lycka till med alla pojkarna, allt arbete med trädgårdsmästeriet och i det stora arbetet bland ungdomarna i Allerum.

Vi hann inte skriva hem till Ruths födelsedag. (Lillasyster.) Hoppas att allt är väl i hennes nya hem och att lillan är frisk. Hälsa henne från oss! Säg henne att hon måste skriva till oss nu.

Birger, Du frågade om vi hade radio så vi kunde höra Sverige. Vi har ingen radio alls. Och det finge vara en mycket kraftig en, om det skulle gå att tá in hemlandet. Det finns inte heller någon egentlig tidning i detta land. Det utkommer ett litet blad (maskinskrivet) med nyheter. Men det går bra. Kanske t.o.m. bättre då vi slipper höra alla nyheter utifrån. Får vi stanna här i Addis för framtiden, kanske vi kommer att tänka på en radio.

Brevet avslutas så här:

Hjälp oss nu att tacka Gud för att vi får vara friska och för att vi får vara här ute i detta land som Hans sändebud. Så vill vi inte glömma Er hemma, som ständigt tänker på oss.

Som vanligt ber vi om hälsningar till alla dem, som känner oss och som Ni träffar i både Östergötland och Skåne.

Med de innerligaste hälsningar Elsa och Torsten.

Pappa har också bifogat en handskriven kommentar: Jag  har skrivit fort. Därför finns det många fel. Tacka för det om han skrivit alla fem arken samma dag plus åtminstone ett kopiebrev till, till två av juniorerna. Det brevet återkommer jag till om två veckor.