Denna vecka citerar jag ur det brev mormor Jenny skrev till mina föråldras goda vän i Blekinge Thyra Johansson när hon vidarebefordrade ett brev till henne. (Se 16:23a Hälsningar från mamma i Addis.) I detta mormors brev är det tydligt att hon i detalj följer med vad som händer ”de kära Barnen där ute” som hon kallar dem.

Jag hoppar över de delarna i brevet där hon berättar om resan i väst – den informationen har vi redan läst om. Jag väljer att citera delar av brevet som ger oss inblick i situationen, för 70 år sedan, från hennes perspektiv.

Kära lilla Thyra. Jesu frid! 

Eftersom Elsa inte lagt igen sitt brev skall väl jag bifoga några rader också. (Det blev två handskrivna sidor.) Som Thyra förstår blir jag så glad då jag får höra från de kära  Barnen där ute och det här kom så oförtänkt i går kväll med en av Elsas kusiner här som varit på konferensen….               

Ja, kära Thyra nu har 2 år gått sen vi var i sällskap då jag reste hem och Ni andra till konferensen. O, vad det skulle varit roligt få resa dit i år men jag vågade inte. Jag är inte så stark, jag känner att jag åldrats fort på dessa 2 år, lite har väl skilsmässan från min Elsa hjälpt till, men jag vill inte klaga. Måtte Gud kunna bruka dem till någon välsignelse för Hans rikssak, så är allt gott och väl. Jag har ju mina andra barn här och barnbarn. Sonen som bor här på gården har 5 gossar och 2 flickor den minsta som är nära 2 år är som ett litet solsken. Till sist vill jag sända ett varmt tack till Thyra för trofast vänskap och förbön för mina Barn.

 Tant Jenny Jenny N