Jag är just hemkommen från EFS Jubileumskonferens i Södertälje. Där firades att det är 150 år sedan EFS första missionärer kom till Massawa i dagens Eritrea. (Där var mina föräldrar 1945 se 15:17a I fädernas fotspår.)

I denna blogg får vi följa hur det var halvvägs, för 70 år sedan. Det är märkligt att tänka att 80 år av EFS missionshistoria redan hade passerat när mina föräldrar var nya missionärer i Etiopien. 80 år av stora svårigheter och motgångar. När man sedan jämför situationen i Mekane Yesus kyrkan i Etiopien nu och hur det var för 70 år sedan är den förändringen otrolig att få blicka in i. Jag hoppas att denna blogg hjälper till att visa på denna förändring.

Den 6 maj 1946 skrev pappa ett brev till sina anhöriga. I det citatet får vi inblick i både det som varit och höra om mina föräldrars fortsatta undran vilka konkreta uppgifter de skulle  gå in i. Det är över ett år sedan de kom till Etiopien men fortfarande är det inte klart:

Missionsplanet kom för några timmar sén från Nairobi och håller här tills imorron kl. 5,45 fm. Ni ser att vi har gjort iordning ett litet paket åt Er. Elsa ville att Ni skulle få lite kardemumma. Så här ser den ut då den kommer direkt från odlingarna. Men ni får alltså själva stöta den. Men det ska nog gå bra.

Med det planet kom en hel rad missionärer från de sydligare trakterna av Afrika. Dem vi kände bland dem var missionärerna Nordfeldts. De bor över denna natt på den övre  missionsstationen. Men de ska komma hit om en stund och dricka kaffe. Med dem sänder vi brev till både Björsäter och Skoghus. Med det planet följer nu fru Söderström och hennes dotter. De visste inte förrän idag, att det fanns några lediga platser på missionsflyget…

Eftersom vår framtida uppgift ännu inte är fullt avgjord, är det beslutat att Hanssons till att börja med ska stå i Nedjo. I det fallet får de det lika med oss, som omedelbart sändes till Lakamte. Eftersom jag ska resa in till det inre av landet nu, har jag inte längre några lektioner i skolan. Men Elsa fortsätter. Hon är just nu i skolan. Det är alltså liv och rörelse på alla kanter här ute. Vi är visst inte utan arbete. Det är istället så, att vi inte på långt när hinner med det vi borde. Svårast är det just med Per Stjärne, som ska vara med överallt. Alla underhandlingar och sådant tar lång tid. Vi håller nu på med att undersöka möjligheterna för vårt påtänkta arbete bland de fattiga i landet. I kväll ska Per och några av de ledande svenskarna på besök hos kejsaren…

Det är kväll nu och Nordfeldts har varit här på besök. De hade så mycket att berätta från sitt fält nere i söder. Ni borde ha sett hur det såg ut här hemma hos oss idag. Det var när Nordfeldts var här och just då kom en av deras förra skolpojkar från Nedjo. Han heter Kassa Horn. (Vi har stött på honom tidigare se: 15:24, 15:29 och 15:30a.) Han strålade av förtjusning över att få se Kes Martin och Gifti Ingeborg igen. Han visste inte hur han skulle bära sig åt av glädje. Den mannen artar sig bra. Det var han som fick en klocka av trädgårdsmästare Karl Hansson i Billeberga. Vi hoppas att det ska bli en präst av honom — Bed särskilt för denne!

Nu får vi sluta här för denna gång. Och hoppas innerligt att vi snart får brev från Er. Vi tänker ofta på Er! Vi är lyckliga i Jesus Kristus och i tjänsten för honom.