I brev från den 17 december får vi information om förändringar i mamma och pappas situation och det har med den inspektionsresa till Nakamte som jag nämnde om för två veckor sedan att göra. Pappa skriver så här:

I morgon eftermiddag följer jag med Gusti och Maja Söderström till Lakamte Jag reser in för att hämta hit Elsa till jul. Det blir visserligen mycket knapp tid, men vi hoppas hinna tillbaka hit åtminstone till söndag eller julaftonsförmiddag. I sista stund är det ordnat så. Chefen för det medicinska arbetet i Etiopien har bestämt att både Elsa och Hilma nu måste göras fria för vila och att arbetet där inne för en kortare tid ska skäras ner till en klinik storlek. Men att Ruth då får mycket att göra, det är vi medvetna om. Hilma är nog mycket utkörd och trött. Hon har ju fått tá allt för mycket arbete och ansvar. Det fodrar inte så lite att vikariera för en läkare. Elsa är frisk och kry, men det är ju dock hennes första år här ute. Man måste då tá det förståndigt. Det var roligt att myndigheterna vill tänka även på den saken. – – Därför är jag mycket glad för att nu få resa in och hämta min Elsa och även Hilma. Hon ska stanna här några veckor. Ännu är inte förhandlingarna slutförda angående Nedjo. Men vi har hopp om en snar lösning av den frågan.

Eftersom familjen Ahréns nu kommit hit måste vi lämna det hus här på Entotto, som var ämnat för oss och så flyttar vi in i missionärsbostaden på gamla stationen. Det är alltså det hus som Nils Nilsson och Stjärnes bott i tidigare.

Vi kan ju inte hinna ordna till alls mycket till jul. Inte får Elsa tid att baka en enda julkaka, koka någon skinka (sådan finns annars här till 25:- kr. per kg.) Vi får väl också vara utan gardiner. Men jag har annars här beställt ett matbord, buffé och en byrå. Den senare blir dock inte färdig till jul. Dessa tre möbler kostar omkring 650:- kr. Så har vi två sängar och ett annat bord. Men vi får det säkert ändå trevligt. – – Var inte bekymrade för oss. Nej, nej, vi har det gott!

Hur vi ska få till en julgran blir ett senare kapitel. Kanske vi kan hitta något slags träd då vi far från Lakamte och hit. Vi får väl speja utåt i vildmarken. Vi har julgransprydnader med oss. Ljus finns här. – – Emgårds har lutfisk med sig. Kanske vi får smaka lite av den. De har även en julgran från skogen uppe i Åsljunga. Risgryn finns det gott om. O, vad det ska smaka med risgrynsgröt! Istället för juläpplen köper vi väl mandariner och annat gott i den vägen. – – Nu hoppas vi bara att vi inte blir stående på vägen mellan Lakamte och Addis Abeba. Hur det skulle vara att fira jul ute i själva vildmarken bleve då vår upplevelse. Vi hoppas att vi når hit.

Men om vi ska känna något av julnattens säregna stämning måste vi nog ha  julotta redan kl. 5 på morron. Vid sex-tiden börjar det ljusna. – – Kanske de statligt anställda svenskar bjuder på julaftonen på sitt s.k. svenska hotell. Det är ännu inte bestämt.

Nu behöver jag ge lite förklaring till en del byggnader. ”Svenska hotellet” – Hotell Nizza låg tydligen vid infarten till den gamla missionsstationen ungefär vid baksidan av f.d. Tyska skolan som sedermera kom att ligga som granne till denna tomt. Det hus som de ska flytta in i är detta och det är det som ligger till höger om kyrkan.

P1020356

Jag tog bilden för ett par veckor sedan. Så här såg det ut 1945 – taget från en annan vinken. En skiss på interiören får ni se om ett par veckor.

img200 (2)

Det hus som Aréns flyttat in i är nog det lilla hus som låg vid sidan om stora missionärsbostaden på Entotto – Lisa Svenssons hus som det var på 60 talet. Det låg rakt fram till höger om nuvarande gästhuset på Entotto.

Slutligen till farmors julklapp. Så här skriver pappa om det och tänk att han redan då hade dessa planer:

Jag undrar ju mest över hur nejlikorna såg ut efter den långa färden. Har de nått fram till Mor? Jag skulle nog bra gärna velat tala med Ragnar om möjligheten att sända blommor från detta land till Sverige. Inte skulle det vara omöjligt. Med en flygande fästning skulle de kunna vara hemma på ett dygn efter starten härifrån. En sådan rymmer mycket – kanske bortåt en halv miljon av detta slaget blommor. Här blommar de bäst under den tid då det är vinter i Sverige. Vad säger Du, Ragnar om detta?

Bror Ragnar var affärsman och han hade varit involverad i nya ting bl.a. hade han varit med att börja sälja apelsiner i Sverige. Tänk att pappa redan för 70 år sedan var inne på blomsterexport som nu är så stor från Etiopien.