Nu låter vi pappa berätta, det har han nämligen gjort dels i dagboken och dels för mig i de samtal jag hade med honom sista tiden. Men först några rader som han avslutade Elsas brev med.

Nu kan jag fortsätta lite på Elsas brev. Jag får med andra ord avsluta det. Hon gick just nu till sjukhuset för att se till arbetet där. Nu på förmiddagen har vi packat ihop en del saker, som vi sänder med till Addis. Det är ju lämpligt att passa på. Vi får det gratis till Addis. Jag stannar nog några dagar till här och följer med en annan rikets bil. Vi beräknar ju ändå att rätt snart få slå oss ner där.

Vid detta tillfälle hinner varken Elsa eller jag svara på frågorna om Söderström. 

Tydligen hade deras uttalande om Dr. Söderström väckt frågor. Men nu till upplevelserna på vägen till Nakamte.  Mamma var orolig för pappa på natten men själv trivs han i vildmarken:

Sovsäcken har jag använt mycket redan. Nu senast sov jag i en av dem under tre nätter. Det går bra att sova ute i vildmarken där vi stannar till och reder vårt nattläger. För det mesta slår vi då upp tältet och har det mycket skönt. Jag har många upplevelser från den sista resan:

Och det skriver han om i dagboken när han kommit fram till Nakamte:

1-4  nov. har jag varit på väg från Addis  till Lakamte. Det tog mig många dagar men så hände också mycket. Som sällskap hade jag dr. Gierney. Vi hade mycket trevligt tillsammans. Först efter denna genomresa av byn Sirré fick jag bättre och starkare känna en kärlek till folket.

Ja, pappa har berättat för mig att han blev så inspirerad av dr. Gierney – en engelsk missionsläkare som skulle in till Nakamte för att hjälpa till där. Dels fick pappa ta emot ”tröst” av honom i en situation då han var nedstämd men fram för allt nämner pappa att denna resa fick betyda så mycket för honom och hans framtida arbete. Det var nämligen av Dr. Gierney han blev inspirerad till bokspridning som han sedan fick hålla på med på olika sätt under alla åren i Etiopien.

Till dagboken där flera sidor handlar om denna resa:

Vi höll just på med att bryta vårt läger då en pojke i junioråldern kom och bad att få köpa ett Markusevangelium. Naturligtvis fick han det och hur roligt var det inte att se honom gå ner till byn (Shoboka – byn innan Backo) med Guds ord. Strax efter kom det ännu en pojke i samma ålder och i samma ärende.

Vi nådde fram (till Sirré mellan Backo och Nakamte) vid 10-tiden på förmiddagen. Tidigare regn och det som kom under dagen omöjliggjorde vidare färd. Vi fick vara så snälla att stanna. Genast kom bokaffärerna igång. Böckerna hade en strykande åtgång. Efter kort stund fick vi stänga boklådorna. Något måste vi ha kvar till andra platser. Eftersom vi stod på den centrala platsen i byn passerade alla just förbi då de var på väg till torget 100 meter längre bort.

”Kolportören” Gierney fick under denna resa vara med och skapa kolportören Torsten Persson. Det han fick uppleva i Sirré där han såg hur Dr. Geirney inte bara sålde kristen litteratur utan också kom i kontakt med människorna på torget. Detta tillsammans med det han upplevde i Djibouti i april då han såg hur en affärsman bland sina varor också sålde kristna böcker, och som jag nämnde om i 15:17 b, har enligt pappas egna ord fått ge honom en speciell inriktning för sina år som missionär.

img203 (2)I en bok som kom ut 1948 finns denna bild på pappa i en marknadssituation som jag har svårt att låta bli att ta med redan nu. Bilden är tagen ganska prick ett år senare nämligen under november 1946 av Nils Dahlberg. Boken Missionen i bild, som bilden finns i, är en parallell till boken Andra världskriget i bild som jag tidigare citerat ur. Även till formen är böckerna mycket lika varandra.

Nästa inlägg kommer den 10 november.