Vi har stött på att pappa efter ett längre uppehåll i dagboken skriver att uppehållet inte beror på ”något svårt”. Men nu börjar jag undra om detta uppehåll ändå inte beror på något sådant. Det som gör dem oroliga är att det dröjer så länge innan Per Stjärne är tillbaka och att de inte hör något från honom. För ett par veckor sedan fick de felaktig information om att Pers fru Valborg var sjuk. I en anteckning i dagboken ser jag att de fått besked om att det inte var henne utan en annan person det handlade om.

I brist på annan information passar jag denna vecka på att försöka ta reda på vad Per gjorde i Sverige. Hans frånvaro var i stunden besvärande för de nya och unga missionärerna i Etiopien men det han fick göra i Sverige har haft stor betydelse inte bara för EFS arbete i Etiopien utan för den Svensk-Etiopiska relationen.

Orsaken till hans dröjsmål är inte som man skulle kunna misstänka av en notis i Budbäraren i slutet av september att…

Afrikamissionären Per Stjärne. De Ungas förbunds sekreterare och De Ungas tidnings redaktör under många år, fyller 50 år den 7 okt.

Naturligtvis var det viktigt för Per att få fira detta med sin familj som han annars levde skild ifrån p.g.a. av att han återvänt till Etiopien ensam.

Utan att föregripa vad Per fick uträtta i Sverige ska jag nämna något och då börjar jag med att citera ur boken Per Stjärne – missionären av Allan Sandström. Där presenteras det uppdrag som Per fått av Kejsaren under en audiens i början av maj månad.

För det första ville kejsaren upprätta diplomatiska förbindelser med Sverige och hade redan föreslagit detta i ett brev till kronprins Gustav Adolf. Kronprinsen hade också i ett svarsbrev förklarat sig gilla tanken, men hittills hade ingenting hänt, varför han önskade förnya sin framställning. Detta var ändå bara början. Kejsaren fortsatte (vid audiensen) med att förklara hur angelägen han var om att kunna återuppta och intensifiera det reformarbete som avbrutits av det italienska överfallet, ockupationen och världskriget. Hans erfarenhet av svenska medarbetare i dessa uppgifter var utomordentligt goda. Han gladde sig också åt att missionärerna var på väg tillbaka, men han skulle vilja knyta ett mycket större antal svenskar till de olika moderniseringsprojekten som han planerade: både läkare, lärare, jurister och militärer. Etiopien var emellertid ett fattigt och krigshärjat land, framhöll kejsaren, och om en sådan större svenskinsats skulle bli möjlig var det också nödvändigt att man erhöll ett lån, så att man kunde betala experterna och även förvärva den tekniska utrustning som krävdes. Ville Per Stjärne framföra de här önskemålen till den svenska regeringen och i händelse av ett positivt svar även medverka i rekryteringen av den svenska personalen?…

Slutligen var alla detaljerna klara. Lastad med digra listor över de etiopiska önskemålen och även kejserliga breven till kung Gustaf V, kronprins Gustaf Adolf och utrikesminister Undén hade Per Stjärne avrest i mitten av juni med ett engelskt militärplan till London….

Redan hemkomstkvällen satt Per i samtal med en reporter från Dagens Nyheter. Sitt egentliga ärende – kejsarens uppdrag – höll han tyst med, och han uttryckte sig också försiktigt om sina iakttagelser i det nya Etiopien. Däremot framhöll han med eftertryck betydelsen av att missionen tog flyget i sin tjänst, och denna djärva tanke fann tidningen värd en ordentlig rubrik den 1 juli.

Anledningen till försiktigheten och dröjsmålet var att detta är känsliga diplomatiska ärenden som måste hanteras med försiktighet i relation till stormakterna och deras intressen i Etiopien. Men detta med flyget blev ytterligare ett av ärendena som hans tid gick åt till. Mitt under detta och denna diplomati han blev involverad i kan jag i Budbäraren också läsa om att Per Stjärne är ute och håller föredrag. Den 5 september höll han på samma dag flera föredrag i Uppsala.

…Det var synnerligen roligt och inspirerande att lyssna till Per Stjärnes gripande missionsskildringar vid olika tillfällen under dagen…. Gripen av sitt ämne  grep pastor Stjärne åhörarna och vi hoppas, att denna missionsafton också för framtiden ska bli till välsignelse för Stiftelsens arbete i Etiopien. Ett för våra förhållanden mycket gott missionsoffer uppbars.

Vi lär få anledning att återkomma till dröjsmålet och till resultatet av diplomatin m.m.

Jag återkommer den 22 september.