Jag måste inse att det inte är en historisk forskning jag håller på med. Men för att förstå situationen och speciellt det som inom kort väntar oss så har jag blivit intresserad av historien även utanför pappas dagbok och brev. Och det är hög tid att presentera Dr Erik Söderström. Jag  passar på eftersom pappa skriver så lite i dagboken dessa veckor.

Gustav Aréns bok: Envoys of The Gospel in Ethiopia (Evangeliets sändebud i Etiopien) är en guldgruva vad gäller den tidigare historiken i bl.a. Nakamte. Med material och bilder ur den boken försöker jag beskriva Dr. Erik Söderström och hans tidigare  perioder där.

Karl Cederqvist den första svenske missionären i Addis Abeba, som sedan 1904 varit ensam där, väntade ivrigt 1919 efter nya missionärer som skulle förstärka och fortsätta hans arbete. De första som var redo att resa till Etiopien var Doktor Erik D. Söderström och hans fru sjuksköterskan Gusti. Även de hindrades av reserestriktioner på grund av krig (första världskriget). När de sent i november gick ombord på den båt som skulle ta dem från Göteborg till Djibouti fick de genom ett telegram information om att Cederqvist dött ett par veckor tidigare.

De kom till Addis Abeba den 7 januari 1920 och där möttes de bl.a. av Onesimus Nesib. Han var den förste oromo som döpts av de första EFS missionärerna i Massawa. Efter teologiska studier i Sverige återvände han till Etiopien där han bl.a. översatte Bibeln till oromospråket (afan oromo). Onesimus bodde dessa år just i Nakamte men hade kommit till Addis med anledning av Cederqvists död.

1922 fick de, när Stjärnes med flera kommit som förstärkning, ersätta den amerikanske missionsläkaren Dr. Thomas A. Lambie i Dembi Dollo i västra Etiopien när denne var på hemmavistelse i USA.

1923 kom paret Söderström och Eriks syster Karin som också var sjuksköterska till Nakamte. Dessa tre kom under flera år att fungera som ett medicinskt team. I Nakamte erbjöds de en tomt intill guvernörens palats. Den förste som fick ta emot vård var också guvernören själv. Söderströms valde istället en kulle strax utanför staden. (Faktiskt den övre tomten – se bl.a. 15:27b.) Snart sattes staket upp runt den nya tomten och det pålystes att missionen hade rätt att använda tomten för all framtid. De stundande regnen gjorde att bara enkla byggnader kunde uppföras omedelbart. I oktober 1923 kunde dock ett litet enkelt sjukhus tas i bruk. Kyrkan invigdes ett år senare den 25 december 1924.

sjukhus 1 (2)

När de återvände till Nakamte och denna kulle efter ett år i Sverige och Scotland under 1925-26 hade de med sig pengar för ett permanent sjukhus (50 000 sv. kronor).

Söderström 1 (2)

Doktor Erik med sin syster i det enkla apoteket.

Under maj 1927 besöktes sjukhuset av stadens ledare som föreslog att det nya sjukhuset skulle byggas på en tomt närmare staden (nedre tomten). Ras Teferi (Sedermera – Kejsare Haile Selassie) stödde dessa planer med en gåva på 25 000 thalers. I och med det kom sjukhuset att heta: Teferi Mekonen Hospital. Brist på kunniga byggmästare och byggmaterial gjorde dock att det dröjde innan det nya sjukhuset blev färdigt. Under tiden hann Dr. Söderström bli utarbetad p.g.a. allt arbete både på sjukhuset och på byggarbetsplatsen. Han fick åka till Egypten, Tyskland och Sverige för rehabilitering.

Först i februari 1932 invigdes det nya sjukhuset. Då hade i juni 1931 Onesimus dött så han fick aldrig se det färdigt. På detta sjukhus arbetade Söderströms fram tills de fick fly från Nakamte i juni 1936 vid den Italienska invasionen.

sjukhus 2 (2)

Ytterligare en bild på det nya sjukhuset – 1932.

Och nu (för 70 år sedan) är de, – sedan 1944 tillbaka där efter att under tiden tjänstgjort på Svenska kyrkans missionssjukhus i Södra Afrika.

Vad som händer på och runt dessa kullar dessa veckor för 70 år sedan får ni reda på den 10 och 14:e.